Hundar i fokus!

Hitta dett på fajs bok, tycker det är så självklart.
GOTT HEM SÖKES: 2 år gammalt barn. Orsaken är att jag har köpt en hundvalp och tycker inte att jag har tid för barnet längre, jag är också rädd att att barnet biter min valp. Barnet är renligt och har fått alla vaccinationer. Behöver nytt hem från i morgon, kommer annars att avlivas. Tack.

DETTA SKULLE DU ALDRIG GÖRA MOT ETT BARN! VARFÖR TYCKER DU DÅ ATT DET ÄR ACCEPTABELT ATT GÖRA DET MOT EN HUND?
Om du inte kan investera 15 år i din hund, låt bli att skaffa en!!!


Har varit för ett tag sen inne på familjeliv där jag hitta en tråd som gör man så förbannad! utan att veta vad folk svarat vad tycker ni om händelsen?


Har haft problem under en tid med att min son på 3,5 år är på och retas med vår hund jämt. Han är på honom ofta, kör sparkbil efter honom, försöker klättra på honom och drar honom i öronen.
Vi är noga med att han inte ska bråka med hunden, de leker fint ihop annars. Men ibland får vi stänga in hunden i ett annat rum för att han ska få vara ifred.
Vid något tillfälle har han markerat på gett ett naffs på fingrarna. Inte okej, men min sambo tycer att det är sonens fel som är efter hunden. 

Idag lekte de tillsammans som vanligt. Hunden var lite tvär för han hade ont i benet och jag bytte blöja på lillebror så jag såg inte exakt vad som hände. Men så hör jag ett illljut, en hund som skäller och så kommer en jätteledsen kille till mig och berättar att hunden bet honom. Han har ett tandavtryck precis under ögat, det kom lite blod och blir väl mer en blåtira nu. Och så ett över ögat och flera på sidan av huvudet. Ett riktigt bett..

Skällde ut hunden efter noter och band honom i trädgården. Sedan berättade sonen att han  bitit hunden i ryggen. Det var därför han blev så arg.

Sambon är vansinnig på vår son, vi har skickat bort hunden till svärföräldrarna så länge på obestämd tid. Men sambon tycker att allt är vår sons fel. Han är så arg på honom..

Hur tacklar man detta? Är det sonens fel?

Vill inte ha hunden mera om han gör såhär. Men min sambo ser blint att det är sonens fel som gjorde att hunden bet honom..

Blev kanske lite rörigt men önskar råd och åsikter.


Efter att ni svarat ska jag betätta vad jag tycker......

Kommentarer
Postat av: eedaaa

Hade jag haft hund och hunden betett sig så mot barnet, som givetvis inte är oskyldig, så hade jag gjort mig av med hunden, Det ska aldrig vara riskabelt för barnet att vistas i sitt egna hem..

Samma med mina katter, skulle jag skaffa barn och se att dom ger sig på bebisen/barnet så hade jag tagit bort den direkt..

2011-08-14 @ 19:37:49
URL: http://eedaaa.blogg.se/
Postat av: Hanna

Det är absolut inte barnets fel, det är föräldrarna som ska se till att hunden inte bits, och sen får man lära sitt barn att hunden vill vara ifred, men jag hade gjort mig av med hunden, SJÄLVKLART...

Barn är barn så man kan inte skylla på ett sånt litet barn..

2011-08-14 @ 21:41:39
Postat av: Mizca

Svar: Ja, tiden går otroligt fort.

Jag vet inte om jag vill gå.. klart jag vill för att få se alla, se vad alla sysslar med och sånt .. är ju ändå nyfiken men eftersom det inte bara är vår klass (eller niorna från vår skola) utan alla nior i hela falkenberg blir jag lite motvals.

2011-08-17 @ 09:07:27
URL: http://www.mizca.se
Postat av: Camilla

Hm jag har läst detta å en hel del känslor börjar bubbla... Gör det nåt om det blir en låååång kommentar??

2011-08-22 @ 18:51:22
Postat av: Camilla

Så här tycker jag... Antagligen så blir mitt inlägg mycke längre än dom andra.. Den första delen tycker ja e helt galet.. Man vet ju aldrig hur ens framtid ser ut. Man kan inte veta hur det ser ut om 15 år. Om man hade vetat det så hade nästan alla människor gjort flertalet andra val i livet. Om jag skaffar en hund så räknar jag med att ja kommer att ha tid för den men mycket kan hända på vägen. Man får ett barn ex. Barnet kan ha en funktionshadikapp. Då e det inte bara att lära barnet att inte göra si eller så. Sen finns det hundar som inte e jätteförtjusta i barn. Sen en annan sak. Jag älskar mina vovvar å alla vovvar jag har haft. Å varit extremt ledsen när dom har gått vidare. Men inget av den sorgen kommer ens i närheten av den sorgen som kom när min bror gick bort alldeles för tidigt. Bara 38 år. Fråga dom som har förlorat ett syskon som dom stått nära eller ett barn. Den sorgen är så mycket värre. Det visar ju att människan står över djuren. Visst för dom väldigt ensamma i samhället som bara har sin hund som vän för dom så blir sorgen naturligtvis hemsk. Men det är inte dom man pratar om i dessa inlägg. Tex Hans å Greta är i mitten av livet å skaffar en hund. Hunden får allt den behöver i stimulans med mera. Hans krockar å skadas allvarligt. Greta jobbar med sig själv å hela hennes ändrade livsituation å försöker med hela sitt hjärta att klara av att ta hand om Hans och hunden. Men hon klarar det inte. Finns det någon som tror på fullaste allvar att hon skulle sätta in sin man på ett vårdhem för att hon måste ta hand om hunden.Ne tror inte det. Är det rättvist mot hunden som antagligen blir väldigt understimulerad? Nee. Ett annat ex Man är gift och är hemmafru och har hund. Det blir skilsmässa, hon kan inte längre gå hemma och måste börja jobba å vara hemifrån i nio timmar å har ingen som kan ta ut hunden under tiden och har inte råd med hunddagis. Det är tom olagligt att låta hunden vara själv så länge utan att komma ut. Vad ska hon göra. Promt ta sitt ansvar för att dom en gång skaffade hunden och vara olaglig å låta hunden lida. Ännu ett ex. Vi hade en hund. Var sugna på att skaffa en till. En valp. Direkt kom problemen. Valpen var hårdhänt mot den vuxna hunden. Alla sa att det skulle bli bättre när valpen blev lite mognare. Men så blev det inte. Slagsmål ofta mellan dom. Lämnade dom aldrig ensamma i samma rum. Beslutade oss för att placera om den ena hunden. Men det gick inte så bra och man fick massa kritik,just detta med ansvar. Å hunden kom hem igen å ja ja vi tar vårat ansvar. Slutet blev att dom rök i hop så mycke att båda var så allvarligt skadade att det blev akut avlivning. Va det verkligen rätt mot dessa hundar som var snälla var för sig å mot alla andra. Men dom tålde inte varandra. Nej det var inte rätt. Jag skulle struntat i vad andra sa och hittat ett bra hem åt den ena hunden. Sen finns det ju mycket annat i livet som kan hända som olika sjukdomar man måste av ett eller annat skäl flytta å där man får lgh ska det vara djurfritt. Finns ju sällan så många lgh att välja mellan,man får ta vad man får. Hade jag varit mamma till den sonen i andra i den andra beskrivningen så hade mitt val nog varit ganska enkelt. Om man känner sig otrygg å vet att hunden kan vara lite irriterad å att barnet kanske e lite mycket på så har man väl inget annat val. Tänk om hunden har lite mer ont nån gång å barnet går på lite hårdare å barnet blir allvarligt skadat. Skulle föräldrarna förlåta sig själva om det hände. Alla hundar tycker inte om barn. Dom flesta kanske . Men inte alla. E det rätt mot hunden att sitta instängd för att man e orolig för att den ska bita barnen. Ne. I alla dessa lägen ja har beskrivit så skulle det vara mer rättvist mot hunden att omplacera den till ett hem som passade hunden. Om dessa människor vetat vad som skulle ske senare i livet så hade dom nog inte skaffat hunden. Det jag vill ha fram är att man aldrig ska döma dom som väljer att placera om ett djur. Man vet aldrig vad som ligger bakom. Å det e inte heller lätt att komma fram till det beslutet. Jag hade väldig ångest. Man väljer att placera om sin hund för att man vill att den ska få det bättre. Det kan ju inte vara fel???

2011-08-24 @ 09:29:56
Postat av: Isabelle

Hejsan, Jo jag undrar om du vill ha en gratis design ?

2011-08-24 @ 16:04:23
URL: http://takemymind.blogg.se/
Postat av: Camilla

Nu väntar ja på din egna kommentar :)

2011-08-25 @ 11:37:46

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0